30 januari, 2011

Här är jag ...

Har smått gruvat mig för att göra det här inlägget , men jag hade som bestämt mig för att göra det en dag .Är ingen linslus, nä huvvaligen. Men nu är det dags att komma fram bakom kameran.
Det här är jag som liten. Vi börjar där. Frågade pappa en gång om jag var ett allvarligt barn. Som tur var sa han att jag inte var så sammanbiten som på bilden. För sanningen är att jag har otroligt svårt för att hålla mig för skratt, vilket har ställt till det för mig genom åren. Fnissig till hysteriskt gapskrattande , det är JAG. Ser det komiska i det mesta , vilket i och för sig kan vara en bra egenskap, men som sagt också helt olämpligt i vissa situationer =)
Bilden är för övrigt taget två stenkast härifrån där jag bor nu , i Mjöfjärden utanför mammas och pappas stuga.Mamma var ju född och uppvuxen i underbara Råneå. Har tillbringat alla mina sommarlov här i trakten. Här har alltid mitt hjärta funnits.Som unga studerande köpte vi en stuga ute på en ö i Råneå skärgård. I flera år pendlade vi på helgerna från Umeå upp till Råneå. Att få bo här nu är egentligen helt overkligt. Och obegripligt för alla våra vänner i Piteå , där jag ju är född och uppvuxen. Huuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuur kan man bara viiiiiiiilja lämna Piiiiiiiiiiiiiiiiiiite ?????!?


Det här kortet är taget hos fotografen 1978 då jag tog mitt körkort. Man uppmanades att vara allvarlig vid fotograferandet och som tur var så var jag helt yrvaken, hade "finsovit" mitt på dagen, minns jag. Höll på att missa tiden och fick cykla till stan allt vad jag orkade för att hinna i tid. Inga problem att hålla mig för skratt den gången , nä,ä.
Lite Lady och Luffsen varning vad gäller frisyren . Cocker Spanier heter visst de där hundarna...

Sen dess har det flutit mycket vatten under broarna. Mycket har hänt i mitt liv. Jag har flyttat ,bytt jobb och en massa annat . Jo, tack. Människor som stått mig nära har lämnat jordelivet ...

Snart är jag 51 år , i Mars, och jag måste säga att jag är helnöjd med det . I och för sig har jag ju inget val, det är bara att hänga med på resan så att säga ... tiden går så otroligt fort, så det gäller ju att fånga dagen som det så fint heter. Vissa dagar är ju roligare än andra ,men det ska kanske vara så i livet ... "jämen" (jämt fördelat) roligt skulle inte heller vara bra. Bättre att ha det halv trist ibland och galet kul där i mellan =)

Har varit ensam hemma i fyra dagar, något som inte händer så ofta. Har haft alla tankar för mig själv. Kom på att jag nog skulle bli helt odräglig om jag bodde själv. Då skulle jag stiga upp okristligt tidigt på lördag och söndag morgon. Skulle kunna sluta betala TV-licensen för jag tittar aldrig på TV. Skulle oavbrutet spela hög , i mina öron undebar musik. Jag skulle trycka på "repeat" och höra samma låt 25 gånger i rad. Men , herre guuuuuuuuuud vem skulle stå ut med mig då ?!? Aldrig skulle jag skotta snö, nä,ä här skulle det vara upptrampade stigar hit och dit. Skulle ligga i badkaret i timmar ... allt skulle bli lite hipp som happ , ja,a ni hör ju själv =)


De här bilderna har jag fotat genom en spegel , den där gamla dimmiga , så därför är jag lite svärtad i ansiktet ... Och en och annan rynka har man fått , men vad gör väl det , inget att göra åt =) Grått hår kom också på köpet ...
Ja , annars då. Är ingen glamorös typ ,om än det är kul att rigga upp sig i lite snyggare kläder och fluffa till frisyren då och då , men nog trivs jag allra bäst med mina svarta gummistövlar och oömma kläder med något intressant projekt på gång. Målning exempelvis. Har ju kokat färgen till kåken själv och handpenslat den två varv , med en liiiiiiten pensel. Ingen Hornsugga här inte. Varför , jo , har kroniska "tennisarmar". Kom på att om jag har en liten pensel tar det inte lika mycket på armbågarna. Nä,ä för inte ska någon annan få måla , nä,ä ...om det tar tid , joho det gör det =) I sommar ska all målning bli klar är det tänkt ...

I övrigt rullar livet på i mer eller mindre jämn takt. Jobbar ju som lärare fyra dagar i veckan . Det är högstadieelever jag försöker få ordning på. De kan ju vara jobbiga emellanåt, men oj så roliga de också kan vara. Vi skrattar en hel del ihop... det är liksom rakt på sak , inga omskrivningar utan fullständig spontanitet =)
Och så var det ju mitt lilla guldkorn , firman , Butik Utanäs ... ja,a ett guldkorn som alltid är roligt att jobba med ...Torsdagar jobbar jag hemmifrån för att hålla koll på den.

Som ni förstår så finns det ju mycket mer att säga , men ni får väl fråga om ni vill veta något mer. Meila "vett ja" ...
Vi hade några plusgrader i helgen, men idag var det riktigt kallt igen , men man förstår ju vad som ska komma , den gudomliga vårvintern ...
Nästa gång ska det bli lite inredning och om hur det är att ha en luden 90-åring som inneboende och lite annat =)
Ha det bäst !
Eder Sussi O







10 kommentarer:

Hanna sa...

Så fint du skriver.
Ha en bra söndagskväll.
kram
Hanna

Susanne sa...

Jag blir så glad av ditt inlägg..Underbara bilder,,härlig när människor bjuder så på sig själva..Tycker du ser så snäll ut..Känner dig inte alls men det jag just läst ja då känns det som om du är en ljuvlig människa...Tack för att du delade med dig..Varma kramar från Fare

Anna-Lena sa...

Åh, vilket härligt och personligt inlägg. Visst är ungdomarna ljuvliga! De tar mycket energi men ger också mycket tillbaka. Jag skulle inte vilja var utan dem...
Varm Kram //Anna-Lena

Trottinglady - Cajsas Rum sa...

Hej där! Va kul med ditt kåseri! Jättekul!
Ha en bra fortsättning på kvällen!
Vi hörs i cyberrymnden!
Carin

Majas skafferi sa...

Hej! Vad roligt att se hur du ser ut! Hmm..inte riktigt som jag föreställt mig.. (fast inget negativt alls utan jag hade liksom sett en annan framför mig..:)
Låter som du har ett gott liv tycker jag! Ha det bra!

Maria sa...

Vilket fint inlägg! Själv är jag på tok för feg för att vara med på foto, jag står hellre bakom kameran! (Men nån mästerfotograf är jag absolut inte!)
Jag gillar din blogg! Fina bilder och fint upplagd!
Snart är februari här...Som tur är en kort månad för den brukar vara kall, åtminstone hos oss, men efter den kommer mars och då känns det som om våren ändå finns där bakom all snö!
Jag hoppas du får många fina kommande dagar!

LantlivsAnette sa...

Halloj vännen !!
Men vilket fint inlägg, sååå himla roligt att få se dig igen, snygging !!
Alldeles lagom att jobba 4 dagar i veckan, det skulle jag också vilja, eller bara 3...känner mig trött o sliten just nu, som 100 år minst..
Kraaam Anette

Lissboden sa...

Hej Sussi!
Lustigt nog tänkte jag precis på dig och skulle titta in här men du hann före.
Vilket underbart inlägg och du är så jäkla snygg och fräsch. Jag ser inte en enda bekymmersrynka mellan ögonen och det beror kanske på att du är så glad och skrattig, för ett gott skratt förlänger livet och säkert fördröjer det rynkor också.
Det låter som om du haft ett bra liv och tänk vad härligt att få bo som ni gör.
Jag håller fullständigt med dig om att man ska vara sådär lagom klok, lite galen ska man allt vara ibland också. Jag vill gärna komma ut på något och då passade den här föreläsningen jättebra.
Må så gott!
Kramar från Maria

Fru Ekeby sa...

Vilken livsglädje det är i din berättelse!
Det är det för övrigt med hela din blogg! Och alla fina bilder!
Det känns varmt i själen när jag tittar in hos dej! Tack för det!
Ha det bra!

Vit som snö sa...

Så trevligt o personligt inlägg du bjuder på!
Underbart att höra att du trivs med dina år, du bär dom med skönhet må jag säga! Du har härlig utstrålning:)
Så kul att du kan ha ditt guldkorn, butiken, varvat med lärarjobbet också.
Ha en riktigt fin dag! Kram Cilla